Skrattar dubbelmoraliskt som skrattar sist
Igår kände jag att det var dags för en långpromenad. Vill ju kunna komma igång och träna på riktigt, men den här långlivade förkylningen har inte helt släppt greppet ännu (men snart så!) så tills vidare får jag nöja mig med att promenera. Och vad är bättre promenadmaterial än Slottsskogen?
 
Fick med mig Felicia också, som kom tillbaka till Göteborg efter sommaren igår. Så tillsammans gick vi en riktig långpromenad och passade på att gulla lite med alla djur på vägen. Barnens Zoo var öppet, så jag, Felicia och 48 andra exalterade barn knatade runt bland getterna, grisarna, kaninerna och hönsen. Barnen låg visserligen på getterna också, det gjorde inte vi. Vi försökte även gosa med hästarna, men de var sjukt ointresserade och höll sig på behörigt avstånd. Så vi hängde vid staketet och drömde om egna hästar och sånt där som vi gjort sedan vi var typ två.
 
Efter långrundan i Slottskogen (var har de gömt älgarna förresten?) promenerade vi vidare ner på stan. Avslutade den hälsosamma turen med en fet veganglass vid Jonsborgsgrillen. Mjukglass i munk, ahmagaad.
 
Så där satt vi, kände oss duktiga och präktiga med vår veganglass och njöt av sensommaren. Sedan kom en geting. Efter den kom en man som sa "ska jag ta bort den?" *SMACK*. "Så, nu är den död". Så ja, de där stolta veganfasonerna rann liksom av, jag har en känsla av att man inte kan kompensera getingmord med mjölkfri glass. Så vi skrattade lite dubbelmoraliskt. Och mannen skrattade. Kioskmannen skrattade. Getingen skrattade inte.
 
Och ja, jag är medveten om att det ser ut som om jag knackar på geten på bild 2.
 
 
 
 
 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress