Praise the bostadsgudarna
Det kanske inte riktigt blev så som jag tänkt när jag kom ner till Göteborg i lördags. Kom hit med mitt pick och pack från Sala för att nu påbörja mitt andra år på Yrgo där jag studerar till resekonsult, TRAC. Första dygnet blev himlans rörigt och jag har aldrig flyttat så mycket på så kort tid. Men jag kan ju ta det från början.
 
Alltså, jag gick till tåget i lördags förmiddag, med min kompanjon och numera ex-kombo Karin som väskhjälp och avvinkare. Efter att ha legat däckad med feber hela veckan gick det inte särskilt fort och med tanke på att jag hade fyra väskor plus gitarr med mig var jag allt annat än smidig när jag klev på tåget. Ännu mindre smidig var jag i Katrineholm när det var dags för tågbyte och jag lite snabbt skulle byta både tåg och perrong. Tack för ingen hjälp alls, Katrineholmsborna. Men väl på andra tåget kände jag att det  flöt på och att jag var på g, woopa! Hade ju fått kontakt med en kille i Göteborg som bor i en lägenhet där det finns ett rum att hyra. Lägenheten och rummet var under renovering, men vad jag förstod började det bli klart och jag hade fått bilder på rummet. Supercentralt och bra, hej och hå!
 
Jag älskar förresten att sitta på tåg. Jag älskar att vara på väg. Friheten, förväntningarna och tid till att bara vara. Jag tänker väldigt bra när jag sitter på tåg. Och när jag fönar håret av någon anledning, haha! Tankarna rullar liksom på. Om tåget rullar på som det ska vill säga, och det är ju minsann inte alltid. Men i lördags gjorde det det. Tåget rullade, solen sken och tågvärdarna tågvärdade.
 
Sen kom jag fram. Hasade mig upp på en spårvagn och åkte till mitt nya hem. När jag kom fram mötte lägenhetskillen mig i dörran och hjälpte mig med väskorna och sen... ja. Sen blev det minst sagt inte riktigt som jag tänkt. Min första tanke är alltid "ja men det här blir bra, det ordnar sig!". Min andra tanke, som kom ganska snabbt inpå i lördags kväll var "hur fan ska jag kunna bo här?". Men jag tänkte att jag säkert bara var trött och förkyld, och att jag kanske skulle vakna dagen efter och inte tycka att dragiga fönster, smutsig bäddmadrass, trasiga rör och ett plåtskjul som dusch i köket faktiskt inte var så farligt. Samma kväll gav jag mig ut i regnet (japp, till och med vädret matchade nu mitt humör) och försökte febrilt komma på var man i stan kan köpa en bäddmadrass ca en timme innan butikerna stängde. Jag hann inte hitta någon och fick helt enkelt låtsas som att fläckarna under lakanet inte fanns.
 
Med tanke på den slitiga feberveckan som jag ändå som ett barn, men behöver jag säga att det inte kändes sådär jättemycket bättre dagen efter?
 
Jag började genast kika efter någon annanstans att bo, men eftersom att lägenheten inte heller hade wifi åkte jag först till Condeco och hängde där i några timmar, sedan blev det några timmar på stadsbiblioteket. Vilket inte var fy skam då det precis utanför pågick både kulturkalas med parader och Rix FM-festival som jag kunde spana på genom fönstret.
 
För att göra en lång story lite kortare så har jag flytt första lägenheten, träffat en jättegullig tjej som jag får hyra in mig hos från och med nästa helg eller måndag och bor just nu på Carros och Viktors bäddsoffa. Jag tackar bostadsgudarna för att jag inte hann skriva på något kontrakt för första rummet. Jag hann alltså flytta två gånger på ett dygn och även om det var tungt och släpigt med alla väskor i regnet var det värt det. Shit pommes. Så Carro, Viktor och deras kattunge Nox ska ha en eloge för att de räddat mig och låter mig bo hos dem i veckan. Jag är vansinnigt tacksam. Och lite hungrig, så nu blir det tacorester till lunch.
 
Det där med flyttfirmor är inte min grej.
 
Tror vi förresten att jag lyckas hålla bloggen vid liv denna gång? Det återstår väl att se.
Amadeus, Amadeus
Idag har jag varit produktiv! Inte riktigt lika produktiv som jag tänkte igår kväll att jag skulle vara, när jag naivt ställde larmet på 7.30. Jag kom givetvis inte ur sängen förrän strax efter nio, segade i mig frulle och först därefter kom jag igång. De senaste veckorna har jag inte haft så många schemalagda lektioner utan har fått lägga upp mycket av arbetet själv. Vi har vår andra kurs av systemet Amadeus just nu, och för att inte proppa våra stackars studenthjärnor alltför fulla har lektionerna spridits ut så att vi kan återhämta oss och repetera mellan dem. Amadeus är nämligen ett onödigt komplicerat system som används i resebranschen över hela världen för att boka in flyg och transport. "Allt är komplicerat innan man kan det" tänker du nu. Absolut, men kom igen! Det här systemet är väldigt gammalt och har troligtvis knappt uppdaterats sedan 80-talet. Det värsta är att det nog inte är någon överdrift heller. Allting skrivs i koder, och istället för att fylla i fält med vilket destinantion man vill åka till, vilket datum osv (som man gör när man bokar på hemsidor) får man i ett tomt "dokument" skriva i typ AN20APRARNAMS/ASK/CB*25APR och *poff* så radas det upp en tidtabell som ser ut som något från en gammal Matrixfilm. Okej, jag ska inte vara neggo, det är säkert ett fantastiskt smidigt system som är så pass bra att man därför valt att behålla det sekel efter sekel. Och vare sig jag gillar det eller inte så lär jag ju kunna det, ifall att jag hamnar på en arbetsplats som använder just detta underbara bokningssystem.
 
Så. Amadeus. Jag har alltså pluggat idag, både hemma och även i skolan eftersom att jag inte har tillgång till systemet hemifrån. Utöver det har jag sprungit två varv i spåret, styrketränat lite hemma, övat gitarr och gjort min första falafel. My och jag fick ett presentkort på Linas Matkasse av mamma som påskägg, och idag sa Lina att det var falafeldags. Det blev väldigt bra, men Lina tänkte nog inte på att jag inte har någon matberedare och därför fick mixa kikärtorna i omgångar med min tappert kämpande stavmixer istället för att swisha ihop en smet på två röda. Men resultatet blev som sagt himla gött. För så säger man i Göteborg.
 
Avslutade min produktiva dag med ett avsnitt av "Mandelmanns gård" (jag kan inte låta bli att älska det! Gulliga människor, gulliga djur, goda recept och fina odlingar. Som Ernst fast med skor på fötterna, och färre smöriga adjektiv) och nu lite bloggande tydligen.
 
Har under denna produktiva dag inte tagit några bilder, men tänker att ni får kika på en bild från lördagsnattens bravader istället. Utgång på Park Lane med syster, Fanny, Elin, Maria och Sandra! Och snubbarna där bakom tydligen, men dem har jag ingen aning om vilka de är.
 
 
Friday Confessions
Äntligen! Igår gick jag äntligen till frisören, efter månader av utväxt och spridande ogräs på min stackars hjässa. Eller okej, det har inte sett riktigt så bedrövligt ut i flera månader som det gjorde sista tiden innan jag tog mig i kragen och gick till frissan, men det har ju inte gått åt rätt håll om man säger så. Tror faktiskt inte att jag någonsin gått så länge utan att gå till frisören - typ fem månader!? Men en student som är dum nog att ha en frisyr som ska blekas får nog stå ut med att det tar lite längre tid mellan gångerna. Eller så får studenten vinna på lotto så att hon kan gå lite oftare.
 
Den här veckan har varit så himla slapp. Det var ingen lärare som ville leka med oss under påsklovsveckan, så därför fick vi också "påsklov". Jag sätter citationstecken eftersom att lov för oss egentligen betyder studier på egen hand. Men om en vecka är så gott som helt lektionsfri är det faktiskt himla svårt att motivera sig till att göra något alls. Jag blir helt enkelt slö.
 
Så idag har jag ägnat min sista "lovdag" till att slöa. Fast inte bara, jag har faktiskt handlat och gymmat också. Åkte till gymmet med Fanny och My och gick på ett bodystep-pass. Ett rejält benpass på en fredag - what have I become!? Hon som håller i passet är himla gullig. Hon läspar massor och utropar peppande saker utan att egentligen låta särskilt peppande. Typ orden "kom igen, vi är champions!" fast med en röst som låter som om hon egentligen inte riktigt tror på det själv ens. Efter passet gick jag och mina två gymkompanjoner till ett annat rum för att stretcha. Och för att prata om bröllop och bikta oss för våra synder som skett under veckan. Som till exempel att jag helt sonika smällde i mig en massa snickerskakor här om dagen. Mitt i veckan. Bara för att jag hade mensvärk och tyckte synd om mig själv. Sådant pratade vi om.
 
Efter stretch och bikt åkte jag och My hem för att fixa mat. En helt vegansk räkpasta blev det. Det ni! Veganska räkor köpta på Saigon Food i Nordstan. Resultatet blev oväntat bra och räkorna var väldiga lika vanliga stora räkor när man hade dem i maten.
 
För- och efterbilder på min frissa. Gick till Clip Avancé i Vasa och blev klippt av Fiffi (älskar hennes namn). Så nöjd! Jag kan verkligen rekommendera dem.
 
 
 
En mindre bra bild på den ändå väldigt goda räkpastan.