Inga nazister på våra gator!
Så ljöd stämmorna nere vid Heden idag i Göteborg. Som de flesta kanske har hört skulle ju nazisterna Nordfront demonstrera idag, men det var knappast utan motprotester. Och även om diverse motpartier och andra organisationer inte hade demonstrationsrätt så anordnades manifestationer och olika event runtom i staden, framför allt kring Heden. Så dit åkte jag och Felicia, för att ta del av protesterna och visa vart vi står. Det var ca 10000 motståndare på plats, så det var ganska mäktigt att stå där. Vi undvek dock att gå in för mycket i folkmassorna, det är ju bland annat väldigt poppis att köra in med trafikfordon genom folkmassor idag. Och det ville vi inte ta del av. Som tur är inträffade inget sådant idag, och det är säkert till stor del tack vare polisernas fantastiska arbete med avspärrningar och insatser. En eloge till dem!
 
Vi var på området i ca 1.5 timme, men eftersom att det underförstått vankades slagsmål och kaos drog vi oss där ifrån innan självaste demonstrationen skulle vara över. Nu visade det sig ju dock att nazisterna inte kom så långt, men det blev likväl en massa bråk och ståhej. Stavas det "stohej" kanske? Äh. I alla fall så gick jag och Felicia vidare. Jag hade ju nämligen frågat henne om hon ville utforska Haga med mig, och dela på en omtalad hagabulle. När det kommer till bullar är Felicia inte särskilt svårtövertalad, så därför gick vi till Haga. Vilket himla mysigt område, HUR kan jag ha missat det!? Som att komma in i en gammal del av en liten stad, med kullerstensgator, charmiga caféer och små, annorlunda, butiker. Och alltså bullen? BULLEN!? Större än mitt face. Och god, mums. Jag provade en guldlatte också, som innehöll bland annat ingefära, gurkmeja och chili. Konstigt? Ja ganska, men faktiskt riktigt gott.
 
Planen efter fikat var att åka till Frölunda Torg för att shoppa. Ännu ett nytt ställe för mig. Så det gjorde vi. Men så snart vi satt oss på spårvagnen blev vi supertrötta och väl framme infann sig inte the shopping mode riktigt som det skulle. Så efter några tappra försök till att hitta ett par jeans gav vi upp och åkte hem.
 
Kvällen har jag spenderat med min vän Mr Taco och Idol. Jag råkade även boka en biljett till London om ca 1.5 vecka. Hoppsan. Det har med andra ord varit en bra dag.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sala
Nu har jag alltså snart varit hemma i en hel vecka. Det känns fortfarande lite konstigt att vara hemma igen, och det blev den absolut segaste jetlagen jag känt på hittills. Jag känner mig fortfarande inte helt återställd, och jag vaknar av mig själv vid klockan sex på morgonen!? Who am I? Första "morgonen" vaknade jag redan klockan fyra och kunde inte somna om, så jag antar att det blir bättre i alla fall. Troligtvis kommer jag inte alls att vakna i bra tid i morgon, när jag väl ska till jobbet. Japp, jobbet.
 
Det ska bli kul att träffa alla kollegor igen, jag har saknat dem. Men ärligt talat är det jätteskönt att vara ledig. Jag är glad att jag fick några dagar hemma innan jobbet drar igång igen. Vad har jag gjort sedan jag kom hem? Ja, till att börja med har jag ätit mat. Hemlagad, god mat med tillbehör, såser och grönsaker! Hallefuckingluja vad gott det är. Inte en pommes så långt ögat kan nå! Annars har jag även hunnit träffa lite familj och vänner. Druckit lite vin. Invigt balkonghäng i vårsolen för den här säsongen. Varit hos frissan. Och ridit. Så det har varit en riktigt skön vecka.
 
Nu är det alltså tillbaka till verkligheten som gäller. Jag är otroligt tacksam för resan vi har varit på och allt vi har fått uppleva. Vi har haft turen och vädret med oss och vi har gjort nästan allt vi hade planerat. Det enda som föll bort var valsafari, men med tanke på hur bra allt annat har varit så tänker jag inte ens låtsas om att den inte blev av. Allt som allt har det verkligen varit en upplevelse för livet och även om plånboken ekar ganska tom nu så är min mentala ryggsäck fullproppad med nya erfarenheter, upplevelser och äventyr.
 
 
 
Före frissan
 
Efter frissan
 
 
23 år och tant
Ja det är nu officiellt. Jag är tant.

Det var min syster som började kalla mig för tant. Tror det berodde på att jag gillar att lägga pussel. Och ju mer jag tänker på det, desto mer sense makear det; jag gillar att pussla, spenderar onödigt mycket tid på att dricka te, jag klär mig bekvämt före snyggt och just nu är hela mitt vardagsrumsbord belamrat med foton. Ja, utskrivna, eftersända foton. Som jag ska sätta in i album. Tant.

Och det skulle jag kunna acceptera, om det bara var jag och mina nära och kära som tycker att jag är tant. Men när en kund, helt casual kallar mig tant, då har det baske mig gått för långt. Såhär lät det idag:

Jag: blablabla
Kund: oj nu hörde jag inte *vänder sig till ungen som låter en massa i bakgrunden*. Kan du vara lite tyst en stund Milton, medan jag pratar i telefon med tanten.

... Tanten.

Ja det är väl bara att acceptera antar jag. Och sen får tant fortsätta dricka kvällens tekopp, som knappt får plats på bordet för alla foton.