"Pitt! Vapen i pitt!?"
Vad är det liksom? Ingen vet.
"Peaka rakt fram här, de har pushat!"
"En AV eller?"
"Vad händer om vi smokear bredvid tåget?"
"Planta bara!"
Ibland tänker jag att jag ska smyglyssna lite (vilket är oundvikligt med tanke på att ljudnivån är... Lite högre än vanlig samtalstid så att säga. Och vi bor under samma tak) för jag tänker att de kanske pratar om nå spännande. Men nä, just gamingsnacket brukar inte föra med sig några juicy grejer så jag tröttnar oftast ganska snabbt. Och återgår istället till mitt avsnitt av Mandelmanns gård, pusslet jag lägger eller andra oerhört viktiga saker jag själv sysselsätter mig med om kvällarna
Nä nu låter jag bitter. Vill understryka att det är jag inte. Verkligen inte. Hade jag behövt lyssna på obegripliska från datorn varje kväll hade jag nog varit det, men fallet är långt ifrån så. Så jag satt faktiskt nyss här och reflekterade över hur jäkla bra jag faktiskt har det, och hur bra jag mår. Jag är mer än nöjd, om än lite konfunderad över den där gamingvärlden jag aldrig riktigt kommer greppa.
Skål på det, nu tar jag bubbelflarran och åker till Felicia för att fira födelsedag!
0