MENY
Jag är en dålig människa som inte har bloggat om Paris än. Som inte har bloggat just nånting alls, faktiskt. Men nu ska jag bli en bättre människa igen. Åtminstone för ikväll.
Så! Paris över påsk, 24/3 - 28/3. Moi et mon amour.
Det är konstigt såhär i efterhand, vad man minns om en resa. Det första som dyker upp i mitt huvud är inte utsikten från Eiffeltornet, de goda crêpsen eller det fina rummet på hotellet. Nej, det som dyker upp i mitt huvud är hur jag skulle nysa på flygplatsen, hur jag insisterade länge på att ett glasställe såg ut PRECIS som på bilden innan jag insåg att det var helt fel ställe, och att vi blev kallade "fucking bitches" vid Sacre Coeur.
Jag måste bara berätta om min nys på flygplatsen. Det var askul, jag lovar. Men nu är det här en blogg och jag vet inte hur bra det fungerar att återberätta nysar, men jag försöker i alla fall. Vi hade precis växlat lite kontater på Arlanda och begav oss mot gaten när jag kände ett frenetiskt kittlande i näsan. Ni vet, sådär panikartat. Jag insåg att jag höll Fredrik i den ena handen och väskan i den andra, så vart fasen skulle jag nysa liksom!? I ett hastigt beslut valde jag att släppa taget om väskan (en såndär på hjul), men eftersom att detta var en akutsituation där allting hände väldigt snabbt så blev inte den försiktiga "nedställningen" av väskan som jag planerat. Istället för att fint ställa ifrån mig väskan kastade jag den rakt fram så den åkte ner i golvet med en hög smäll. Detta ledde till att jag totalt kom av mig och ställde mig och tokskrattade istället för att nysa. Såg troligtvis helt vansinnigt ut.
Hur som havet. Paris, var det. Vi promenerade mycket, köade ännu mer, åt för sällan och hann med mycket.
Dag 1 började vi med en baguette- och macaronlunch i Jardin du Luxembourg, en park. Damn, vad goda macarons de har i Paris! Vi besökte också Notre Dame, åt glass på Berthillon och mumsade crêpes.
Dag 2 började vi med att köa. Det får man göra i mycket i Paris. Speciellt om man är dum nog att besöka turistmålen mitt på dagen, en helgdag, vid påsken. Och det var vi. Vi köade till Louvren, för att hälsa på Mona Lisa. På bilden nedan ser ni en del av kön... Men vi var på gott humör, så köandet gjorde ingenting. Det kan också bero på att det bara var början av vår köande weekend haha! Efter att ha sagt hej till Mona Lisa promenerade vi genom Paris. Gick förbi L'arc de Triomphe och gick sedan hela vägen till Sacre Coeur-katedralen/kyrkan för att se på utsiken.
Det var väldigt mycket försäljare kring Sacre Coeur. Men läskigt påträngande säljknep á la separera de som går ihop, knyt fast ett armband på dem så fort som möjligt och kräv dem sedan på pengar. Fredrik och jag hade himla tur och gick förbi obemärkta. Dvs tills jag inte kunde hålla tyst när jag såg en ensam tjej som uppenbarligen var väldigt obekväm med att säljaren tvingade på henne ett armband fastän hon försökte säga nej. I förbifarten sa jag då till säljaren "I think she said no", med en mycket bitter röst. Det var inte så poppis. Han började gapa efter oss när vi gick därifrån att vi skulle "Mind our own business" osv. När Fredrik gav svar på tal (minns inte vad han sa) blev vi kallade fucking bitches. Bra säljare det där... Men je ne regret du rien, som Piaff själv skulle ha sagt.
Baguette och allt!? Så fransk, haha!
Dag 3 var det Eiffeltornet som gällde. Hade vi vetat hur lång tid vi skulle spendera i kö här hade vi avstått. För när vi väl kom upp var vi så frussna, hungriga och kissnödiga att vi helst bara ville gå till hotellet och ta ett bad (vilket vi också gjorde sen). Men då var det bara att börja köa ner igen... MEN, been there done that kan vi ju i alla fall säga nu.
Man skulle kunna tro att jag fjällvandrar eller nåt, men jag bara Eiffeltornsvandrar. Det var kallt och blåsigt som fasen där uppe.
Dag 4. Sista dagen för hemfärd. Planen var Versailles. En lite tripp utanför Paris för att se det storslagna slottet och trädgårdarna. Så vi åkte dit. Till att börja med såg vi kön till biljettluckorna och började tvivla lite. Men vi beslutade oss för att se hur lång kö det var till självaste slottet. Den var lång. Efter mycket velande bestämde vi oss ändå för att gå dit, vi var ju ändå där. Så vi köade för att köpa biljetter och vi köade för att komma in på slottsområdet. Och DÄR kan man säga att kön började, på riktigt. För att komma in i slottet. Vi köade i 20 minuter, insåg att vi bara gått ca en 15-del av kön och gav upp. Trots köpta biljetter. Så vi åkte och käkade pizza istället. Och åt grodlår till middag!
Det märktes tydligt att säkerheten var skärpt i Paris kan jag säga. Tungt beväpnad militär fanns utplacerad på alla turistsevärdheter och jag har aldrig blivit så väl visiterad på en flygplats förut (vi fick dock behålla kläderna på i alla fall). De ropade även ut i högtalarna på flygplasten i Paris i ungefär en halvtimme att någon lämnat sin väska och omedelbart måste hämta den. När ingen kom ropade de istället ut att den "will now be destroyed by the police". Så det var väl någon stackare som blev av med hela resepackningen.
Allt som allt är jag jättenöjd med vår Parisweekend. Visst, vädret kunde ha varit bättre, köerna kortare och turisterna mindre i vägen. Vi var minsan inte ivägen. Men som sagt, det man kommer ihåg är ändå nysande på flygplatser, uppkäftiga fransmän och goa glassar!
1