Vi åkte på morgonen. Vi var indelade i tolv grupper om ca åtta stycken i varje grupp och alla fick varsin jeep av något slag. Fraser är som sagt en sandö och det finns knappt några riktiga vägar alls på den, så då duger tydligen inte en vanlig Volvo. Vi packade in väskor, mat och alkohol. Om man hade specialdiet var det ingen idé att försöka hålla det för sig själv, för kvinnan som delade ut specialmaten stod på en pall och ropade ut sånt som "Anne-Christine, get over here, you're gluten intolerant!!!" och så fick man hämta sin mat. Jag körde vegetarisk.

Vi åkte ut med färja på ön och började med ett lunchstopp utanför en av öns få butiker. Därefter åkte vi till nästa stopp och där fick jag lite problem. Vi skulle vandra efter en liten djungelvandring på 20 minuter tills vi kom till en sjö, men först gick vi på toa. Jag var sist in, och när jag kom ut var alla andra borta. Så där stod jag, ensam i en övergiven by mitt i skogen med något enstaka annan turist knatandes i området. Happ. Jag visste mycket väl vilket håll de hade gått åt, men eftersom att man inte får gå själv på grund av dingos kunde jag ju inte gå efter. Så jag letade reda på parkeringen och väntade vackert där tills guiden och några som skulle hämta bilarna kom. Och det gjorde dem, och tydligen hade Fredrik och Nic också vänt för att leta efter mig, så jag gick och mötte dem. Sen rusade vi genom djungelvandringen och när vi kom fram jublade alla som väntat på oss. Eller, jag tänker ta det som att de jublade, det var snarare ett sånt där utrop som folk gör när någon tappar sin tallrik i matsalen, eller om man typ gått vilse och äntligen hittat tillbaka. Men jag var inte vilse, jag hade full koll på vart jag var. Jag visste bara inte vart de andra var. Och det var fantastiskt inte mitt fel.

Vi kom fram till sjön, Mckenzie, med poolklart vatten. Den består endast av regnvatten och var så himla ren och härlig att bada i! Hade kunnat stanna där en vecka. Vi fick typ 1,5 timme. Men skönt var det att svalka sig, jisses!

Efter sjön körde vi vidare. Det var sex av åtta stycken i vår grupp som hade körkort, så vi turades om att köra. Sjukt härlig känsla att åka bil på stranden! Vi körde vidare till vårt läger och lagade mat. Vi har sovit i tält, med det fanns riktiga toaletter. Kampingen var omringad med staket så att inte dingosarna skulle komma in, men guiden sa att ormar naturligtvis inte kan stängas ute så vi skulle ändå se oss för. Det gick bra, vi såg ingen orm. Däremot hade jag och Fredrik typ ett myrbo ovanpå vårt tält. Men så länge de inte kom in fick dem väl hänga där då.

På kvällen blev det party med goon (billigt vin), dryckeslekar och dans! Vi gick ner en sväng på stranden för att titta på stjärnorna också, wow!