Wellington och Cape Palliser

Nu är vi alltså på nordön. Vi kom fram igår med färjan till Wellington, huvudstaden, och stannade över natten på en skabbigt men centralt hostel. Vi såg oss omkring i stan och jag råkade köpa två jättefina anteckningsblock som jag inte alls behöver - men som jag inte kunde låta bli eftersom att de var disneyinsprirerade. Vi var även in på National Museum och var lite kulturella. Där hade de en jättesquid och toaletter som luktade knäck. Sånt blir man nervös av.


Vi spenderade och väldigt mycket tid till att leta parkering för bilen. Till slut lyckades vi faktiskt hitta plats för natten i ett parkeringshus. Vid det laget hade Fredrik hunnit gå igenom väldigt många svärord väldigt många gånger. Speciellt när vi fick lov att åka ner fyra våningar och ut och sen in igen från det parkeringshus vi nyss hittat, bara för att vi istället för att betala råkat trycka in i registreringsautomaten att vi skulle åka igen. Men lite kul var det.

Idag har vi åkt bil. Vi skulle åka från Wellington upp hit till Taupo, men tog också en liten omväg på ca 3.5 timmar. Det var faktiskt med flit. Vi ville ner till kusten och Cape Palliser för att titta på mer sälar. Och vädret var ändå bra bilåkarväder, så så fick det bli. Och visst hittade vi sälar! Men först fick vi åka på en skumpig väg (det lossnade en skruv nånstans vid pedalerna som ramlade ner på Niclas fot när han körde. Skruven alltså.), köra genom vägöversvämningen som syns på bilden och parera för mer gropar och översvämningar. Det var det värt! Fytusan vad söta sälarna är! De här var större än dem vi sett tidigare, och inte ett dugg rädda. Det stod på en skylt att sälarna kommer till kusten för att vila och att man inte ska störa dem. Men hallå, går det att låta bli eller? Jag har ju alltid haft en förkärlek till sniglar, så jag antar att det är därför jag är så förtjust i sälarna. Dem är ju som jättesniglar, utan hus.

Vi hittade en fyr också, som vi gick upp till. 250 trappsteg. Det var alldeles för tydligt hur mycket kondis jag tappat när vi varit borta nu. Fick stanna flera gånger och kippa efter andan. Suck.

Efter Cape Palliser åkte vi lite mer bil. I ca sex timmar faktiskt. Stannade ibland såklart, men självaste bilfärden var ca sex timmar. Och nu är vi här, i Taupo. Här är planen att vi ska hoppa fallskärm(!?) och knata upp på mount Doom från Sagan om ringen. Men det regnar fortfarande. Mycket. Och det ska regna i flera dagar. Så vi får se hur vi löser det här. Vi har i alla fall bokat in tre nätter på ett fräscht hostel, så för den delen går det ingen nöd på oss. Och jag ligger i en säng - varm, mätt och trött - så vi kan nog stå ut med lite regn. Men bara lite.


Anonym

Det där med sniglarna och sälarna och deras likhet får du nog utveckla när du snart äntligen kommer hem igen! 😊 Kram Annelie

Svar: Haha, det ser man ju! Men okej, vi tar en genomgång 😊 💕 kram!
Kajsa Lindström

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress