MENY
I förrgår spenderade vi en del av dagen i Dunedin. Det enda vi faktiskt planerat att göra där var att besöka Cadburys chokladfabrik, så det gjorde vi. Vi gick alltså en rundtur med en guide som faktiskt inte var helt olik en ompalompa (stavning). Dock en stressad sådan, och hon log inte mycket. Istället rabblade hon siffror och gapade sånt som "we have nine minutes in this room!!!" medan hon håvade ut choklad till oss. Med tanke på hur mycket choklad vi fick så var vi väldigt nöjda, och vi fick även se ett chokladfall. Istället för vattenfall alltså. Mumma! Jag var smått illamående när vi kom ut, och då hade jag nog bara smällt i mig hälften så mycket som Fredrik och Niclas. Men vi toppade med lite thaimat ändå.
Efter Dunedin hade vi tänkt åka till Lake Tekapo, för att besöka ett observatorium och titta på stjärnhimlen. Men för första gången svek vädret oss, och när det är molnigt är det knappast någon idé att spendera ca 1000 kr på att kika genom en stjärnkikare. Så istället åkte vi planlöst tillbaka till Christchurch, där vi började resan här på sydön i Nya Zeeland, och bokade in två nätter på hostel. Om vi tänkt efter lite före så hade det varit roligare att vara kvar längre i Dunedin, men det gjorde vi tydligen inte. Jag tyckte Dunedin verkade vara en trevlig stad och hade gärna sett mer av den.
Men igår var vi alltså tillbaka i Christchurch. Vi tänkte ta det lugnt och bara promenera till en galleria i viktoriansk stil för att kika på den, men än en gång blev det inte riktigt som tänkt. Om jag varit vid mina sinnens fulla bruk när jag tittade på kartan borde jag fattat att en timme och 15 minuters promenad i småregn och snålblåst inte var en jättebra idé. Men det var jag inte, och ingen annan heller, så vi började vackert gå. Tyvärr var vägen dit en sådan som inte ens varit kul i vackert väder, eftersom att man fick gå efter en motorväg ute bland industriområden. Så med regn och blåst var det inte mycket roligare. Visst, gallerian var ganska fin och så, men kom igen. Inte värt promenaden. Speciellt inte eftersom vi fick gå tillbaka också. På vägen tillbaka (eller var det kvällen innan kanske?) mötte vi en kvinna på gatan. Hon frågade Fredrik "if you die tonight, will you go to heaven?". Fredrik sa att han inte trodde det. Syndare där.
Så det blev inte så mycket mer av gårdagen. Vi tvättade också, fun fact.
Idag lämnade vi Christchurch, för att åka till Kaikoura och få ännu lite fler planer strandade. Vi hade hoppats på att få åka på valsafari, men båtarna var fullbokade flera dagar fram. Så efter att ha besökt bokningskontoret och ställt oss i väntelista ifall någon hoppar av gjorde vi vad jag antar att vem som helst skulle ha gjort. Vi gick till havet och kastade macka med de platta, släta stenarna. Vi såg inga valar.
Ja, alltså har våra planer skitigt sig lite. Men vi är inte dystra för det! Imorgon åker vi istället till Hanmera Springs och badar i lite varma pooler. Och ikväll ska vi käka varma mackor och dricka vin. Så det kunde varit värre.
Man fick tyvärr inte ta bilder i chokladfabriken, så istället lägger jag upp en bild på, enligt Guinness rekordbok, världens brantaste backe. Den finns i Dunedin.
0