Jaha & hur är det att jobba på PostNord då, kan man fråga sig? & vad fan ÄR det? Det är Posten. Vi har bara bytt namn. & färg på bilarna, that's it. För övrigt är det en arbetsplats där man tar mycket skit, & då menar jag inte från kollegorna, utan från kunderna. Man sitter i princip hela dagen & tar emot samtal av, framför allt, pensionerer som gärna vill berätta att allt var bättre förr när man kunde lita på människor osv. För det ska ni veta, att försvinner ett brev i posthanteringen, ja då kan vi lika gärna ge upp hoppet om mänskligheten. I alla fall om man ska tro våra kunder.

 

Man får med andra ord prata med många... intressanta människor om dagarna. Oftast är de som sagt arga & säger saker som att vi är inkompetenta & att vi lika gärna kan lägga ner allt. Men det finns faktiskt de som är glada & tacksamma också. T.ex damen som sa till mig att jag var "världsbäst på Posten!", efter att jag talat om för henne hur många frimärken hon skulle sätta på ett brev.

 

Det händer också att man får ganska roliga samtal. Här om veckan pratade jag t.ex med en man som envisades i en kvart om att vi absolut skulle trampa på hans paket innan han kom för att hämta det på Ica, av den anledningen att det skulle bli lättare att bära. Jag förklarade gång på gång för mannen att vi inte gör så & efter att ha blivit lite irriterade rekommenderade jag honom att han helt enkelt kanske skulle ta ut paketet, lägga det på golvet & trampa lite på det själv, om det nu var så viktigt. Det sa han att han för all del kunde göra, men att det vore skönt om det var gjort när han kom dit.

 

 

Förutom dessa intressanta & ointressanta samtal har jag dessutom fantastiska kollegor! Det kanske lät som sarkasm, men det var det inte alls. Jag trivs superbra med alla kollegor på jobbet, de är hur goa som helst. Plus att vi får sitta på pilatesbollar, sörpla te & vira in oss i fluffiga filtar om vi vill! Inte illa pinkat.